Anna tog med sig Hannes till ögonläkaren idag. Där fick han droppar i ögonen som skulle få dem att slappna av. Sen tittade läkaren på ögonen och mätte och lyste och konstaterade att Hannes är översynt. Idag måste han anstränga ögonen för att kunna fokusera men ögat måste vara avslappnat för att kunna växa rätt. Det är något som antagligen inte växer ifrån av sig självt, om han inte får hjälp av glasögon. Vi ska därför iväg inom kort och välja ut ett par åt honom.
Nu verkar han än så länge bara tycka att det ska bli spännande att få glasögon men det är kanske bara så länge som han faktiskt inte måste ha dem på sig hela tiden. Vi får se hur det går. Jag tycker synd om honom, det kan inte vara kul som så liten att ha glasögon. Förhoppningsvis blir det bara något år och sen har synfelet rättat till sig.
Han var väldigt duktig hos läkaren när väl dropparna var på plats. Dropparna gillade han däremot inte alls och skrek högt. Förstår det. Det svider som bara den, jag har ju själv fått såna där droppar flera gånger.
