Tålmodig

Resan till och från Karlstad gick hur bra som helst. Jag åkte ju själv med Hannes för första gången på en längre resa, och var lite orolig att han skulle vara besvärlig och skrika men han sov så skönt eller satt och tittade ut genom fönstret. Oftast är han väldigt lätt att ha med sig någonstans, han tycker det mesta är rätt kul och är lugn och fin. Tålmodig, var det en som sa om honom när jag hade med honom till jobbet i förra veckan. Vi var där några timmar så att jag kunde hålla mig lite a jour med vad som händer. Han kilade runt och tittade eller satt och bankade på något tangentbord.

Vi tog en sväng på Söder häromdagen också. Bussen från Sjöstaden, det är ju gratis med barnvagn och jag har tid över. Spännande för Hannes också. Han hade lyckats knappa på min bankdosa så att den hade låst sig. Gick till banken i Söderhallarna och fick en ny. Tittade även in på The English Shop och köpte några småpåsar med snacks. Efter att Grays la ner för några år sen så vet jag inte riktigt var man ska hitta sina specialchips. Engelska var ingen höjdare iaf.

Hannes sov som en stock inne bland folket och ute i trafiken. Däremot, när några brandbilar kom i full karriär med blåljusen och sirenerna och dessutom tutade med sina misthorn till råga på allt så vaknade han med ett ryck. Han blev dock inte särskilt rädd, utan tittade mest nyfiket. Sen tog vi bussen till färjan och åkte båt sista biten hem.

Idag var han förresten så duktig när vi skulle gå till öppna förskolan. Han gick nästan hela vägen själv, både dit och på vägen hem. Tror jag skippar att ens ta med vagnen framöver. Snart är ju våren här, gruset bortsopat och klumpiga vinterkängor ett minne blott.